.  
 

Orfeusgestalten

(publicerad i Hjärnstorm nr 96-97)

Sker man p ntet efter verk av Bas Jan Ader, fr man ofta istllet upp homager och parafraser som r tillgnade honom. De flesta relaterar till hans serie Fall, ngra fotografier och svartvita kortfilmer som dokumenterar aktioner Ader gjorde i brjan av sjuttiotalet. I den frsta Fall I, Los Angeles (1970) sitter konstnren i en stol p ett tak i Kalifornien. Han vinglar till och snurrar drp nerfr taklggningen fr att till slut frsvinna bakom ngra trdgrdsbuskar. Fall II, Amsterdam (1970) har en likartad dramaturgi. Man ser konstnren komma cyklande mot kanalen i frgrunden, flyga ut fr kanten och frsvinna ner i vattnet. I bda filmerna r det inte frga om olyckor, utan snarare att konstnren ger efter fr en oemotstndlig lockelse. Han vill falla och gr det. nd blir det mycket slapstick och Buster Keaton ligger inte lngt borta. Bde Ader och Keaton utgr frn ngot sorgset eller vilset som de frvandlar till komik. I kortfilmen Im too sad to tell you frsker Ader sga ngot men fr inte fram ett ord fr alla trar. Som betraktare brjar man, om inte skratta, s tminstone le t den tragikomiska figur konstnren spelar. Eller gr han det? Det r svrt att grta p bestllning, det krver att man helt gr upp i sin roll. Det ger verket en dubbelhet utan att frta det komiska, som r en s viktig del i Aders konst. Kontrasten r stor till den samtidigt verksamme Chris Burden, som Ader p mnga stt pminner om. I kortfilmen Shoot frn 1971 lt Burden skjuta sig i armen av lika oklara anledningar som varfr Ader sitter i en stol p sitt hustak. Men medan Burden nrmast provokativt skadar sig sjlv, frsvinner Ader bakom ngra mjuka buskar. Utan tvekan r det lttare att drja sig kvar i en extra loop framfr Aders verk. Man kan sga att all konst, ven en massiv skulptur, framfr allt pekar ut en immateriell mtesplats. Nr ngon gr in dr uppstr mellan betraktare och konstnr ett spnningsfllt, som stter konstverket i rrelse, ger det liv. Hr kan grnser passeras utan efterverkningar, men vad hnder d den imaginra platsen frlggs till ett faktiskt liv och allt pltsligt r p riktigt?
Den aldrig fullfljda triptyken In search of the Miraculous har en srstllning i Aders korta verklista. En hstkvll 1973 lt sig Ader fotograferas nr han fretog en vandring genom Los Angeles. Han startade i skymningen vid en motorled fr att i gryningen komma fram till havet. P arton svartvita fotografier kan man se Ader ensam vandra genom bakgator och trafikstrk med en ficklampa, uppenbart letande efter ngot. Fotografierna lnkas till varandra genom att texten frn vokalgruppen Coasters listetta frn1957 Searching r skriven i nederdelen, en strof p varje bild. Med nrmast romantisk ironi stryker lyriken under det tragiska i verket: Gonna find her / Gonna find her / Well now if I have to swim the ocean you know I will / and if I have to climb a mountain you know I will / and if she is hiding up on blueberry hill / am I gonna find her still / you know I will cause Ive been Searchin / oh yeh Searchinmy goodness / Searchineverywhich way.
ret drp bestmde sig Ader fr att utvidga verket med ytterligare tv delar. Han skulle ensam segla ver Atlanten i sin bt Ocean Wave av mrket Guppy, en tretton fot (396 cm) liten segelbt med ruff. Ngra r tidigare hade en ensamseglare lyckats korsa Atlanten i en bt av samma diminutiva lngd. Genom att modifiera sin Guppy s att den blev tv fot kortare skulle Ader sl rekord i atlantsegling med minsta mjliga bt. Framme i den gamla vrlden tnkte han utfra den tredje och avslutande delen i sitt verk: en nattvandring genom Amsterdam.
Som upptakt visades i april 1975 nattvandringen frn 1973 p Claire Copley Gallery i Los Angeles. Utstllningen hade samma titel som verket: In Search of the Miracolous. Vernissagekortet bestod av ett gammalt fotografi frestllande ett vattendrnkt dck p ett segelskepp i storm. Under ppningen sjng ngra av hans elever gamla sjmanssnger ackompanjerade av ett piano. Under resten av utstllningen ljd en ljudupptagning av framfrandet medan en diakarusell blinkade fram fotografier av de sjungande eleverna. Sngerna kunde studeras nrmare i notbladen som visades p vggen.
I juli 1975 distribuerade Aders galleri i Amsterdam en liten folder. Den bestod av noter och text till sngen A life On The Ocean Wave, och ett svartvitt fotografi av Ader i sin minimala bt styrande mot en fjrran horisont. Det var tnkt att alla tre delarna i projektet skulle visas p galleriet i Amsterdam och konstmuseet i Groningen, den stad dr Ader fddes.
Den nionde juli satte Ader segel frn Cape Cod. Ader var en van seglare och hade planerat sin resa, rknat ut att seglatsen skulle ta 60 dagar, 90 om han inte anvnde segel utan bara drev p strmmarna. Som enda lektyr fr resan valde han Hegels Die Phnomenologie des Geistes, vilket naturligtvis var en konstnrlig markering. Hegels verk r ytterligt svrtolkat. Negationerna staplas p varandra intill obegriplighet ven fr experter p Hegel. Men dess innehll handlar om andens mnsklighetens odyss via irrvgar som leder till en allt strre sjlvfrstelse. Och vad Ader avsg var ju att gestalta en symbolisk hemresa. Efter tre veckor brts radiokontakten med hans bt. Sex mnader senare hittades den vattenfylld utanfr irlndska kusten. Aders kropp terfanns dock aldrig.
Mnga trodde att frsvinnandet var en fingerad del i konstverket och att han s smningom skulle dyka upp. Men det gjorde han inte. Ader undervisade p universitetet i Irvine i Kalifornien. I hans skp p institutionen hittade man en bok som gjorde att man undrade om Ader mjligen hade utfrt ett slags konceptuellt sjlvmord. I bestsellern The Strange Last Voyage of Donald Crowhurst  skildras Crowhursts frsk att som ensamseglare delta i en havskappsegling jorden runt. Hans projekt var olycksdrabbat redan frn starten och en rad tekniska problem borde ha lett till att han tidigt gett upp. Istllet bestmde sig Crowhurst fr att fortstta och snde ut falska positionsangivelser fr att dlja att han lg lngt efter andra deltagare. Efter en tid kom han till en punkt dr det blev uppenbart fr honom att han inte hade ngon mjlighet att hinna ikapp den fiktiva position han rapporterade hem. Han verkar d ha gtt in i ett extatiskt tillstnd att dma av de existentiella funderingar han klottrat ner i sin loggbok. Ngra dagar efter den sista anteckningen uppfngas hans vergivna men oskadda bt av besttningen p ett fraktfartyg.
Man fr frmoda att Ader lst boken infr sin resa. Det finns dock inget som tyder p att han planerade sitt frsvinnande. Tvrtom: om han inte kom fram skulle hans triptyk aldrig frdigstllas och de tv avslutande utstllningarna inte bli av, en svrsmlt tanke fr en konstnr.

Gr man in p Bas Jan Aders officiella hemsida kan man lsa att han fddes den 19 april 1942 i Holland. Frldrarna var idealistiska medlemmar av den reformerta kyrkan. Nr Ader var tv r gammal arkebuserades hans far fr att han gmt judiska flyktingar. Studieret vid Rietveld Ackademie i Amsterdam var inte framgngsrikt. En studiekamrat minns att Ader en hel termin anvnde ett enda papper dr han suddade ut varje teckning s fort den var frdig. Vid nitton rs lder liftade han till Marocko och tog anstllning p en yacht med destination Amerika. Med tanke p hur hans liv senare slutade knns det som att man ungefr hr tar steget ver i en mytologisk vrld, fr enligt hemsidan led yachten skeppsbrott utanfr Kaliforniens kust. Dr i den nya vrlden terupptog han sina konststudier med strre framgng och lste ven filosofi. S smningom kom han att undervisa sjlv i konst. 1975 ses han fr sista gngen innan hans bt lgger ut. D r han 33. Den ldern ndde ven Jesus, ngon Ader fr vrigt pminner om p hemsidans fotografi. Jag bortser d frn frisyren som andas mindre sjuttiotal n frlagans lnga hippiehr. Men i vrigt r Ader asketiskt smal och hans allvarliga men harmoniska ansikte utstrlar lugnet hos en utvald, som vet sin kallelse och r beredd att offra allt fr att n sitt ml, till exempel slutfrandet av ett parodiskt men allvarligt menat konstverk om den ensamme tragiske hjltens skande. Under arbetet omkommer Ader. Konstverk och konstnr gr ihop och han blir den mytiska figur man kan lsa om p hans hemsida.

 

***


I Aischylos tragiska drama, med bde kr och skdespelare, sg Nietzsche en sammansmltning av den grekiska konstens tv motpoler, personifierade av Apollon och Dionysos. Den frre str fr upptstigandet, drmmens transcendenta kraft, medan den senare representerar ruset, extasen, det intuitiva. Litteraturen och bildkonsten r apolliniska till sin karaktr, menade Niezsche, medan musiken r dionysisk.
                                 Det finns ocks en grekisk gud som hrbrgerar bda dessa krafter, sngaren och diktaren Orfeus. Helt fljdriktigt var hans liv tragiskt. Orfeus var son till Apollon som gett honom en lyra. Hans mor musan Kalliope lrde honom komponera verser och sjunga. Att hrbrgera bde transcendens och rus inom sig mste vara en lika vansklig uppgift som att vara en suvern och vuxen individ i vsterlndsk bemrkelse. En sdan undviker inte utsvvningar fr att de r syndfulla i religis mening. Var grnsen fr mttfullhet gr stter han sjlv. Det fr drfr ses som betydelsebrande att Orfeus slets i stycken av menader, kvinnliga fljeslagare till rusets gud Dionysos.
                                 I likhet med Jesus r Orfeus portalfiguren i en religion, orfismen, som hade anhngare inom den grekiska vrlden mellan sexhundra och trehundra fre Kristus. Orfismen hade frmodligen via gnosticismen starkt inflytande vid koncipierandet av fornkristna trosuppfattningar. ven orfismen betonade den egna synden och mjligheten till frlsning. Likheten mellan Orfeus och Jesus var uppenbar fr fornkristna, som anvnde Orfeus omgiven av vilddjur som en symbol fr Jesus.
                                 Man kan se Jesus / Orfeus som en mytisk bild av den vsterlndska mnniskans fdelse. De mnga gudarna frs samman i en som sedan dr. Kvar blir dess frldralsa barn, individen med stort I som fr lita till egen frmga. Stter vi likhetstecken mellan frlsning och medlemskap i vr kultur, blir det frsteligt att Jesus mste offra sig fr att mnskligheten ska undf frlsning. Mnniskogudens dd blir en frutsttning fr att vi ska finna oss sjlva som fria individer i vr vsterlndska bemrkelse. Detta innebr en spegling och fullbordan av hur Adam och Eva drivs ut ur sin paradisiska barndom nr de ter av kunskapens frukt. Med korsfstelsen blir separationen definitiv och mnniskan stter av p sin alldeles egna odyss, visserligen till en brjan med Nya Testamentet som kombinerad kompass och religist verfringsobjekt.
                                 En vanlig uppfattning framfrd av bl.a Jaspers i Nietzsche und das Christentum r att man mste se Nietzsches kritik av kristendomen som ett frsk att att imitiera Jesus hllning. Det r Paulus lra om den kristna tron som Nietzsche revolterar mot, inte Jesus lra om livet. Nietzsche lgger sig p en mytiskt religis niv med sitt tal om vermnniskan, hon som ingen nnu sett men som ska fdas, huvudtesen i hans bok S talade Zarahustra.  Enligt zoroastrisk tradition fddes Zarahustra 1767 f. Kr. och lade grunden fr en av de ldsta monoteistiska religionerna. I sin dualism mellan ont och gott dr den enda guden sammansmlter med det goda och vnder sig i kamp mot det onda, pminner Zoroastrismen p flera stt mer om orfismen och kristendomen n judendomen. Medan gud r god i Nya Testamentet r han betydligt lynnigare i judarnas Gamla.
                                 Vad jag vet jmfrde Nietsche aldrig Jesus med Orfeus, snarare med Apollon eftersom han satte Jesus som en olycklig transcendent motpol till Dionysos. Jesus lidande vnder honom bort frn vrlden, medan Dionysos sinnlighet gr att lidandet reduceras till en ndvndig skugga i strlglansen frn denna vrldens sknhet.
                                 Nietzsche sjlv personifierar p mnga stt den tragiske och ensamme europeiske skaren, som avgjort r en man eftersom det europeiska projektet r manligt. Det r drfr fljdriktigt att Orfeus inte lyckas f upp sin Eurodike ur underjorden. Nr alla gudar frs samman i en man saknar den kvinnliga principen representation. Betoningen av den enskilde omintetgrs ocks om Orfeus lyckas etablera kontakt med den kvinnliga halvan. D upphr han att vara en suvern men tragisk individ och blir istllet en del i den strre helhet varje mnniska sker. Inom den katolska kyrkan finns om inte en kvinnlig gud, s tminstone en mamma. I Nordeuropa frsvann hon nstan helt nr reformationen rensade ut de rester av den antika mnggudadyrkan som drjt sig kvar i helgonen. Mirakel passar inte in i det moderna projekt som Luther r en viktig lnk i.

 

***


Inte bara i In the search of Miraculous, utan i hela Aders konstnrsskap kan man knna en utprglat nordeuropeisk idproblematik. On the road to new NeoPlasticism, Westkapelle Holland (1971) bestr av fyra fotografier av Ader dr han ligger framstupa p en gngvg. Den fyr som reser sig i fjrran r inte vilken som helst, utan den som Mondrian studerade och frenklade i sitt skande efter ett abstrakt mleri. P On the roads frsta bild ligger Ader direkt p gngen. I den andra har en mondrian-bl filt lagts under honom och p den tredje tillkommer en gul bensindunk. I den fjrde fullbordas mondriankompositionen med hljet fr en varningstriangel fr bilar. Det r tacksamt att driva med Mondrians puristiska renhet. I hans neoplasticistiska vision finns inte plats fr tragiska hjltar som sttt p rat. Den rationella modernismen har dock en irrationell skugga. Mondrian var inspirerad av Helen Blawatsky och Rudolf Steiner och hans abstraktioner mste ses i ljuset av detta: denna vrlden med freml och bullriga knsloyttringar stdas bort fr att inte stra det spiritistiska skandet efter det Andliga.
                                 Ader arbetar medvetet med ett nt av referenser. Titeln In Search of the Miraculous har Ader lnat frn en bok med samma namn av den moderne ryske mystikern Petyr Demianovich Ouspensky, som levde mellan 1877 och 1947. Tanken om tv poler verkar glla inte bara fr dem som studerar elektricitet eller biologisk fortplantning, utan ocks fr idhistoriker. Parallellt med det moderna projektets appolliniska transcendens lper ett dionysiskt skande. I Sol LeWitts konceptkonst drivs Mondrians renhet ytterligare ett steg. LeWitt mlade inte sina mlningar utan angav bara hur de skulle utfras, till exempel rnder i en viss frg lngs galleriets vggar. 1967 skrev LeWitt i Paragraphs on Conceptual Art: Konceptkonst r gjord fr att engagera betraktarens medvetande snarare n hans ga eller knslor.
                                 Man fr se LeWitts hllning som en reaktion p femtiotalets amerikanska abstrakta expressionism och dess betoning av subjektiviteten. Den vill LeWitt undvika genom att koncentrera sig p en id som sedan producerar konstverket likt en maskin. Aders verk r uppbyggda efter detta koncept. Han har en id, till exempel att han ska cykla ner i en kanal, som han sedan fljer till punkt och pricka medan en filmkamera registrerar frloppet. Resultatet blir ett verk som riktar sig till betraktarens tanke med sin tydliga id, men ocks till ga och knsloliv, med andra ord en orfisk sammansmltning av apollinisk transcendens och dionysisk expression. Med sdana ambitioner ska man nog inte segla ensam ver Atlanten. Orfeus avslitna huvud kastades av menaderna i en flod som flt ut i havet. Rullande p vgorna fortsatte det att sjunga om Eurydike tills det frsvann bakom horisonten. Jag vet inte hur bra Ader var p att sjunga, men s hr i efterhand knns det olycksbdande att Ader innan han seglade ivg hade ordnat ett utskick med notblad och ett foto p sig sjlv seglande ut mot ppet hav.

Noter:
Det apoloniska och dionysiska hos Orfeusgestalten, Jonas Wngestam S. L. Maciato frlag Gtgatan 58 Stockholm.
Bas Jan Ader: In Search of the Miraculous, Jan Verwoert, Afterall Book
www.basjanader.com