.  
 

Uppbrottet

Sista mnaden innan vi flyttade var pappa och jag ensamma kvar. Det var hgsommar och kvavt. Vi satt p trskeln till den ppna verandadrren och smpratade. Pappa var intvnd. Han drack kaffe med varm mjlk ur en stor mugg. Till mig hade han gjort en kopp choklad. Solen sken men det kom mrka skmoln rakt mot oss. Jag rknade hur lngt det tog mellan den frsta ljusblixten och knallen som kom rullande eftert. Ndde till hundra. Sedan tappade jag rkningen av stolthet, fr s lngt hade jag aldrig tidigare kommit. Det blev allt kortare mellan ljus och dunder tills molnen var rakt ver vrt hus. Regnet kom som en viskning borta i buskarna. De svajade till och det oklippta grset bjde sig. Frn taket brjade en gardin av strre droppar att falla. Jag strckte p foten och frskte f en att trffa nageln p min stort.
skskuren drog snabbt frbi. Vi bestmde oss fr att g och kpa varsin vffla nere i kiosken vid hamnen. Jag tog p mig ett par bl stvlar som lnga grsstrn fastnade p nr vi gick genom trdgrden bort till grinden mot gatan. Som skerhet hade pappa ett paraply fastklmt under armen.
Luften var vattentvttad och sval, s mycket friskare n vad den varit nyss. Pappa torkade bort vattnet frn stolarna och utebordet intill kiosken. Vi satte oss ner med vra vfflor med hjortronsylt och smltande grdde. Titta! sa pappa och pekade. Jag vnde mig om och sg regnbgen som hngde ver viken.
Intill kiosken fanns turlistan fr ngbten som sommartid gick nda bort till staden dr farmor och farfar bodde. En bt skulle g om ngon timma och vi bestmde oss fr att ka och hlsa p dem. Vi skyndade hem. Jag hade ftt en egen resvska som sg ut precis som pappas bara det att den var mycket mindre. Jag la ner ngra saker i den medan pappa packade i sin egen dubbelt s stora. Sedan gick vi tillbaka till bryggan och satte oss vid kiosken och vntade.
Bten kom. Jag hade med mig ett ritblock som jag ritade btar i. Pappa satt dold bakom sin tidning som han hissade ner nr jag ville att han skulle se vad jag gjort. Jag ritade ocks av farmor och farfar med en massa rynkor. De var s gamla att de snart kunde d.

Ondligheten

Dden och ondligheten var saker man pratade med pappa om. Mamma svarade inte p sdana frgor. Pappa var dremot road nr jag undrade var allting tog slut. Han vek ner sin tidning och kom med en motfrga.
Jag vet inte. Men om det tar slut, vad kommer efter?
En vgg svarade jag.
Och efter den?
Ett Kalle Anka-universum.
Och drp?
En tegelmur och efter den ett Tin-Tin-universum.
Och drefter? fortsatte pappa.
Ett hus.
Och vilka bor dr?
Alla som dtt.
Det fr vara en rejl villa. Och sedan? frgade pappa.
En trdgrd dr alla ihjlkrda igelkottar och vr dda hamster gr omkring
Och drefter?
En flod med pirayor och drbakom en ken av skeletten frn de som frskt g ver floden, blivit avgnagda av pirayorna och sedan uppknuffade p andra sidan.
Och efter skelettknen?
Ett trsk med familjen Adams ktttande blommor och dremellan kvicksand.
Och sedan?
Jag visste inte, frgade istllet pappa om vad som kommer efter livet. Paradiset i himlen trodde pappa. Dr fanns Jesus och alla som gtt hdan.
Men man stoppar ner folk i jorden nr de dtt!
Jo, men nu fr tiden brukar man oftast elda upp folk. Askan begraver man men sjlen gr med rken uppt och blandar sig med molnen frklarade pappa.
Frn det ena till det andra, nr skulle pappa och mamma d?
Pappa log stort, det lg s lngt fram s det fanns inga kalendrar upptryckta med de datumen nnu.